.

Klockan är inte ens ett liksom. ETT.
Jag vet inte om jag orkar bry mig.
Samtidigt känns det som att alla
andra gett upp och det bara är jag kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0